Dagens åtgärder och direktiv

När det handlar om arbete med ljudmiljö i dagens kontor handlar större delen av metoderna om att minska oönskat buller. Både forskning och lagstiftning har fokuserat på hur källor till ”oönskat ljud” kan hanteras, och hur vi blir störda av ljuden.

Mönstret är tydligt: Officiella föreskrifter som Europeiska bullerdirektivet samt tekniska riktlinjer från EEA och WHO handlar enbart om att minska miljöbuller och bullernivåer. Det innebär att ljudmiljöer bedöms och åtgärdas utifrån decibelnivåer.

Men hur en ljudmiljö uppfattas är mycket mer komplext än bara summan av dess decibel.

Vad vi kan lära oss

Till exempel har forskning visat att ljud som inte är meningsfulla för den som hör dem kan vara riktigt obehagliga (även vid låg decibel). Och att ljud som kommer från ljudkällor vi tycker om upplevs som behagliga även om decibelen är hög.

Att då endast sänka decibelnivån kan alltså inte garantera en bättre ljudmiljö på kontoret. Tvärtom, vittnar forskningsrapporter om, kan för tysta miljöer faktiskt bidra till en känsla av ångest och oro. Och ironiskt nog är ett av de stora problemen i kontorslandskap idag att de har blivit för dämpade, samtidigt som många människor trängs på en för liten yta. Där störs vi mer av andras prat än av buller.

Ett tankeexperiment

Så för att testa att omsätta de här lärdomarna: Lek med tanken att vi ska utforma ljudmiljön på en arbetsplats tillsammans. Vi glömmer bort ljudrelaterade direktiv och byggkrav en liten stund, och fokuserar istället på utmaningen att skapa en balans mellan olika funktioner i rummet. En balans som passar grupper eller team – samtidigt som det finns möjligheter för individuella behov.

Att tänka på flera sinnen

Slutligen vill vi också slå ett slag för det som vårt koncept Designing sounds handlar om; att en ljudmiljö inte bara handlar om hörsel. Vad vi hör påverkas också av andra sinnen, som doft och känsel till exempel. För att inte tala om syn och rumsupplevelse. Alltså kan vi påverka människors intryck av ljudmiljön genom den visuella och spatiala designen av rummet de befinner sig i.

Många av de ”post-pandemiska” insikterna i den här artikeln kommer från kontorsdesign, men de gäller minst lika mycket i utformningen av skolor, sjukhus och andra miljöer där vi delar rummet med varandra.

Redan innan covid-19 visste vi del om nivåer, buller och störningar – men kanske var det först när vi var tillsammans igen efter pandemin som vi förstod vad allting betydde.