Hur vi förstår och tolkar omvärlden

Vår förståelse av en ljudmiljö bygger också på våra tidigare erfarenheter. Den kunskapen använder vi för att förutsäga vilka ljud som sannolikt kommer att dyka upp i ett visst sammanhang, men också för att kunna sålla bort tolkningar som inte stämmer överens med platsen vi är på.

När det vi ser och det vi hör däremot inte hänger ihop får vi svårare att tolka en situation, vilket innebär att vår energi och uppmärksamhet går åt till att försöka identifiera vad det är som inte stämmer.

Påverkan man bär med sig

Sakerna vi har nämnt så här långt innebär att två personer kan befinna sig i samma ljudmiljö, men inte alls höra eller tolka den likadant. Kanske fokuserar de på olika ljudkällor, kanske har de olika förförståelse och tidigare erfarenheter av ljuden i ljudmiljön. Och kanske ägnar de sig åt helt olika aktiviteter som påverkar deras upplevelse.

Samtidigt sker en sorts rundgång där vi inte bara blir påverkade av ljudmiljön utan även gör vår egen inverkan på den genom vårt agerande.

Vi har nog alla irriterat oss på människor som vi tycker tar för mycket plats i vårt delade ljudrum. Ett intressant experiment är att fundera på hur mycket man själv låter i olika sammanhang, till exempel när man pratar i mobiltelefon på jobbet, går omkring eller öppnar och stänger dörrar. Det kan vara ganska förvånande att upptäcka hur mycket ljud man själv bidrar med utan att vara medveten om det.

Och beteendet hos oss själva och våra medarbetare styrs i sin tur av både individuella personlighetsdrag och arbetsplatskulturen vi befinner oss i.

Känslor och egenskaper

Förstår vi innebörden av ett ljud och dessutom anser att källan till ljudet är användbart eller meningsfullt tenderar vi att tycka bättre om det ljudet. Helt enkelt: Ljud som har sitt ursprung från saker vi gillar betraktar vi som mer positiva.

Självklart spelar också ljudets egenskaper roll. Plötsliga och tillfälliga ljud skapar en direkt reaktion hos oss, jämfört med konstanta och långsamma ljud. Och en reaktion innebär ett störningsmoment.

Funderingar

För att sammanfatta är upplevelsen av en ljudmiljö beroende av en rad olika faktorer, inte minst att det är individuellt vad som kan anses vara en bra ljudmiljö. Därför räcker det inte att bara utgå från byggkrav och ljudklassningar när man skapar grunden för en ljudmiljö.

Det vi vill ha sagt med den här artikeln är: Tänk istället på vad som kommer att påverka hur verksamheten bedrivs i lokalerna. Vad kommer att påverka den sociala miljön som skapas där? Hur kan ljudmiljön anpassas för medarbetarnas aktiviteter och individuella behov?

Och hur kan inredningen och lokalernas visuella utformning förstärka kopplingen mellan aktiviteterna, behoven och ljudmiljön?